Beachlife

Efter besoket pa Macau atervande vi alltsa till Kina. Nu var internetblockarna varre an nagonsin och inte ens Hotmail och Facebook gick att ga in pa. Sa att lyckas kommunicera med omvarlden blev nagot av ett omojligt projekt. Att bojkotta OS kanns liksom som en ganska klyftig id'e. Kolla amnestys hemsida; http://www.amnesty.se/

Kinas Hawaii, det ar sa on kallas dar vi spenderade vara sista dagar i Kina och i SOLEN! Sanya pa Hainan kryllade av ryssar (och svenskar.) Pa hostellet vi bodde pa hade Klara, Malin, Lollo och Frida redan slagit lager. Dagarna spenderades med aktivitet som fordetmesta inneholl sol. Kvallarna inneholl kortspel, KTV och alkoholhaltiga drycker.

Kan nu dessutom tillgodorakna mig fet javla gravskops-skopa som ett fortskaffningsmedel jag fardats i.

P.g.a bristen pa motion i det numera svallande backpackerganget inleddes ett seriost forsok till lite flaskskak da vi spelade beachvolleyboll med random kineser pa stranden. Sedan dess har vi bara vagat spela i morker eftersom vart kollektiva bollsinne inte ens var i narheten av vad vi optimistiskt hade raknat med. De flesta utekvallarna slutade pa Sky Bar dar It's my life med Dr. Alban onskades sa frenentsikt att den spelades varje kvall. Dansgolvet tomdes pa ryssar och svenskorna agde.

Fran Sanya tog vi direktbuss till Nanning for att darifran ta oss over gransen in till Vietnam. Vi hade bade A, B och C-planer for hur det hela skulle ga eftersom det enbart var jag och Rikard som fixat den obligatoriska utresebiljetten fo att fa gratis visum. Men det blev inget taltande i ingenmansland for brudarna, tvartom sparade de ca 450 SEK var och gled harligt medvetna om detta in i landet alldeles gratis.

Vi som orkade runt sjon

Nu ar vi i Hanoi och Mysan ar kar i den har staden. Tidigt imorse lamnade Lollo och Frida for Halong Bay medan resten av oss tar bussen ner till Hoi'An ikvall. Vi ska halsa pa Klara och Rikards gemensamma van Anna som pluggar dar. Sen vill jag bara beratta att jag for forsta gangen i hela mitt liv fatt in en nota pa over en miljon. Jag var visserligen inte ensam, men anda, hur manga ganger kommer det handa? For ovrigt onskar jag nastan att Vietnam var det land jag besokte sist av alla under denna Asien-roadtrip. Har finns namligen sa sjukt mycket harlig shopping sa lusten att fylla resvaskan ar ganska stor.

Nu ar man som sagt on the net igen och blogginlaggen ska bli fler!

Karlek!

Somn

Fredag

Efter att ha sallskapat med ganget pa hostellet beslot vi oss for att vara duktiga och sova tiiidigt. Vi smog in i 10-badds-dormen dar en aldre overviktigt herre redan intagit sovposition. Vi anade inte nu hur svart denne herre hade for att sova utan att utstota fruktansvarda nasala ljud men det upptackte vi alldeles strax...
Efter 10 minuter i horisontell position kunde jag inte halla mig langre utan borjade i princip asgarva. Rikard drog pa lapparna aven han och vi bada insag att det har skulle aldrig fungera, vara sangar skakade praktiskt taget av vibrationerna. Rikard smog upp och bad den ansvariga aldre herren som jobbade pa hostellet om vi inte kunde fa byta rum. Denne herre stack sedan in huvudet i dormen, forsvann 15 sekunder for att sedan aterkomma med ytterligare tva fnittriga damer i 55-ars aldern som ocksa arbetade pa hostelet och som ville bevittna dessa enorma snarkningar. Det drojde inte lange forran 11 Novembre Krastmala Crew lag i ett eget dubbelrum och snusade sott.

Dagen efter spenderades marcherandes runt i totalt sporegn. Det var alldles galet. Vi hann aven med lite shopping samt utrattade det mesta som forvantas av en turist i denna stad. Tyvarr upplevdes aldrig Hong Kong Nightlife men livet ar inte slut annu!

Sondag
Macau Macau! Mysan diggar! Det ar neon och goda mandelkakor overallt! Mysan diggar ocksa stallet dar vi bor som ar nastan 150 ar gammalt och urmysigt. Men det basta av allt ar att de hade galgar i reaggefargerna pa vart rum. Stamningshojare betyder mycket!

Casinonen har ar alldeles enorma och tydligen star spelandet for 50% av landets inkomster.

Nu vantar bussresa over gransen till Kina igen. Mot solen, sanden, havet och Hainan!

Karlek!

En manads silence

Ja sa har man da lamnat Censur-Kina och en manads tystnad kan antligen brytas!

For det forsta vill jag fortydliga att vi struntade i var planerade tripp in i Tibet, vilket var tur. Antar att ni alla vet mer an vad vi gor om det som utspelats sig dar.

Sist jag skrev har hade vi precis kommit tillbaka till hostelet efter ett dygn i Terelj nationalpark. Sedan dess har mycket utspelat sig och jag brattas med hur jag pa mest underhallande och intressantaste vis ska forsoka aterberatta de se 4 veckorna.

De forsta kineserna vi motte satte starka spar. De var ett par i 50-ars aldern som vi delade sovkupe med och de klamde finnar pa varandras nasor samt klippte naglarna i hytten sa Mysan fick de ackliga manskliga hardhudsbitarna pa trojan. Men annars bjod de pa jordnotter vilket var trevligt, dock inte om man heter Rikard.

Beijing nasta! Turistandet avklarades duktigt de forsta dagarna. Det gallde ju att passa pa innan partyeliten skulle plockas upp pa stationen. Fulla (av bade vodka, tandkram och stories om diverse Russian space-stations, estlandare och nazister) dok KLara, Malin. Lollo och Frda upp och bevisade varfor de ar kallade just - partyeliten. Under foljande dagar lyckades vi skaka rumpa med minst 19 (vi tappade rakningen dar), bli hemburna, ha fetaste bakis-angestdagen och vaxa benen.

Fran Beijing till Xi'An dar turistandet fortsatte. Och fran Xi'An till ChongQing dar vi hoppade pa baten mot Yichang. Vill ni lasa mera om dette ga till kibebe.blogg.se (Rikard har kunnat meddela sig till omvarlden minsann!) Pa baten uppstod forovrigt tycke for den lille Wuutang som nu ar var van!

Shanghai har ocksa avklarats (forlat om det blir uppstolpat nu) dar vi traffade Lolla och Frida igen. Vi akte lite bat, kakade hos muslimen och dansade. Klara och Malin avloste sedan och vi tog en tripp till Hangzhou. Dar anhandlades likvardig mundering (poprandiga polotrojor) som vi sedan cyklade runt West Lake i. Denna tripp inneholl forovrigt ocksa kedje-avhopp och tonfisk.

Tillbaka i Shanghai festades det sista gangen innan jag och Rikard hoppade pa nattaget mot Hong Kong. Nu sitter vi hogst upp i den galna byggnaden Changking Mansion som ar full av hostels, och manniskor fran exakt heeeela varlden. Det kanns inte langre som Kina.

For ovrigt ar dunjackan slangd nu och det betyder mycket! Nu borjar part II av denna tripp!

Skriver mer inom snar framtid!

Karlek!

Bo med nomaderna!

Borde kunna skriva laaaangt inlagg, men kolla in bilderna pa rikards bilddagbok istallet, jag skriver nog mer om det har i nasta inlagg! Men ojj! Det va MYS!

Den laaaanga vagen!

Litet bevis pa att vi faktiskt va dar!(alltsa i moskva...)




I Ulan Bataar ar det iallfall lite kyligare, lite bitigare men anda skonsammare an hemma. Tempen visade pa -19 nar vi kom fram tidigt pa morgonen den 17:e.

Vi har befunnit oss pa tag nummer 4 vagn nummer 5 sen 21.35 den 12 februari. Alltsa har vi spenderat 5 natter i denna rullande, heta, skrangliga, kol-anvandande varma koppen tub som tagit oss fran Moska och hit. Det var skont att fa fylla lungorna med annat an samma luft som vi redan andats 20 ganger och som dessutom innehallt de kinesiska tagvardarnas tjuvrokningsaromer samt kolutslapp fran Sibiriens kolkraftverk.


Vi delade kupe med amerikanskan Mika som kom fran San Fransisco. Vi blev som en liten trygg familj under dessa dagar och nu har hon ocksa flyttat in pa samma hostel som oss. I var vagn fanns aven tre par ryssar/ryskor som man inte markte sa mycket av forutom nar de sprang till samovaren for hett vatten eller da de var alldeles for manga i toakan efter ett langt stopp...

Vara grannar var dock det icke norska (som Mysan trodde att det va forst..) brodraparet fran Karlstad. Vi spelade lite kort och jag fick antligen anvandning for min fina present som Klara och Malin varit sa snalla att ge mig. Vi shottade lite lingondricka innan vi klockan 5 lokal tid forsokte somna innan vi skulle kliva av typ 3 timmar senare. Men numera ar jetlaggen utrotad!




Alla biler vi har tagit kommer nog inte vilja se... Men de allra flesta har vi lagt upp pa Rikards bilddagbok. Ga till http://kibebe.bilddagboken.se/ sa far ni se en himla massa mer! Vi har upptackt att facebook inte alls ar sa himla bra om inte uppkopplingen heller ar det sa kara kara vanner, grat inte ifall facebook-inlaggen inte haglar, bli istallet fantasktisk glad om det kommer nagot, de ar rariteter...

Imorgon ska ge oss ut pa stappen. Vi ska rida i 2 timmar innan vi kommer till ett ger (nomad-talt) som vi ska sova i under natten. Vi har hort att det kan bli kallt, men som de forna raddningselever vi faktiskt ar sa vet vi vad eldvakt innebar...


Grattis pa namnsdagen FRIDA! En stor hog med puss a kram till alla! Aterkommer alldeles strax...

MOSKVA!

Det ar en stor stad vi ar i.

Passagen over gransen till Ryssland gick forvanansvart smidigt, tullgubbarna och tanterna var tillamed riktigt glada! Men det ar med mycket respekt man ror sig i omgivningarna. Just nu sitter vi inne pa ett internetcafee som tydligen vunnit nagot pris och som ligger i en gigantisk underjordisk galleria. Det ar sa varmt sa man smalter! Temperaturen utomhus ar vi dock valdigt besvikna pa. Det har knappt ens varit minusgrader!

Det tog ett tag att for oss att lyckas lokalisera oss i vara kvarter. Efter langa langa promenader med alldeles for stora skor kunde vi konstatera en sak, namligen att kartan vi fatt av Iventus var alldeles galet fel. Sen larde vi oss att hitta till tuben a vi va fett glada!

Hittills har vi hunnit med foljande i denna stooora stad(jag vet inte hur man gor kolon...)
*Fetinglang promenix i den stora botaniska tradgarden (Mysan hade i protest mot temperaturen tagit pa sig sina sina tunna gympaskor vilket var ett stort misstag) Men vi fick iallafall kasta lite snoball!
* Besokt Roda Torget a sett Lenins grav
* Kastat mynt i en brunn och onskat mig nagot(Mysan)
*Varit inne i Saint Basils Katedralen
*Gatt RUNT hela jakla Kreml och sett snuten stoppa motorvagen for att nagra viktiga svarta bilar/limousiner skulle rusa forbi' Det var sakert Putin som satt i en av dem, jag lovar!
* och vet ni! Det mest turistiga av allt, varit inne i Kreml a kollat in alla katedraler och sett varldens storsta kyrkklocka. Det ni!

Rikard kanner sig lite forkyld och har pumpat i sig alvedon. Mysan mar fetingbra och har nastan sovit bort de blaa ringarna under ogonen. Vi har hallit oss inomhus om kvallarna och bara agnat oss at lugna aktiviteter sasom tv-tittande och lonely planet-lasning.

Ikvall ska vi hoppa pa vart tag som ska folja den transmongoliska jarnvagen. Det tog oss ca tva timmar (ni som kanner mig vet att jag kanske rakade overdriva lite nu...) att hitta service centret dar vi skulle hamta ut biljetterna. Allt star pa ryska och hittills har vi bara stott pa tva personer som kunnat engelska. Man kanner sig som en framling och jag tror att det ar en viktig kansla att kunna kanna. Man klarar sig bra med att peka och humma.

Nu vantar alltsta 5 dygn ombord pa taget. Mysan bunkrade lite onodigt mycket inne i den stora och dyra matbutiken men den som spar han har... eller nat. Hursomhelst har Mysan inte lyckats undga att detta ar det stora KOTT-landet och det ar lite lagom orattvist att se Rikard trycka i sig den ena kebaben efter den andra medan jag far ata...hmm.. youghurt? Fast det tycker jag om sa jag ska inte klaga ett dugg!

Andra iakktaggelser i denna stora stad
I de delar vi har rort oss verkar de flesta vaaaaldigt rika. De har enorma bilar, varsta rashundarna (vi har fatt se faraohundar, grand danoiser och shar pei), PALSAR!, och hogklackade lackstovlar (sana som man kan ha pa maskerad eller kanske pa hotchy kotchy club, Anna?)

Hursomhelst, alla ideer, tankar och bilder man har av Moskva kanske stammer till en viss del men vi har aldrig kannt oss otrygga och vi har inte rakat ut for nagon obehaglig typ. Visst ser man manga fattiga som inte har nagot hem men de allra flesta ar precis som dig och mig.

Nasta inlagg blir fran Ulaan Baatar, tills dess, Ta hand om er fantastiska vanner och famlj!

ByeBye's

Lördagen spenderades genom sista dagen på kneget. Det kändes absolut inte som sista gången man satte sin fot på Din Sko i Farsta, det kommer definitivt bli fler besök där! På kvällen blev det partaj hemma hos Anna med dans, drinkar, lekar och rödvinsfläckar. Åh kära nån vad man kommer sakna alla dessa fantastiskt fina människor!

Här är nästan gänget som tog sig ut för att uppleva lite baluns! (några trillade liksom av på vägen...)

Det är vi två som drar: Camilla ska flytta till Irland och jag: ja, ni vet vart jag ska.

Faaaaasen vilken fin tid vi hade i Farsta!

Så.... Nu har man plötsligt fått massa LEDIGA dagar liksom på rad! Jag och Gustaf försöker vara med varandra så mycket som möjligt samtidigt som jag blir hispigare och hispigare. Hur mycket kan man glömma att fixa? Resfebern har nog slagit till på allvar. Just nu är det där jävligt viktiga försäkringsbevis-kortet som verkar ha trillat av pinn här i röran. Vilket stör mig endel. Den där "jag har glömt nåt viktigt"-känslan får ta å försvinna faktiskt, undrar hur många fler panic-calls Rikard klarar och hur många panic-attacs Gustaf tål...(tycker faktiskt han får tåla endel, han blir ju av med mig i flera månader sen...)